Många gånger få man höra att Sigmund Freud är psykologins fader. Detta är inte helt sant. Psykologin och tankar på hur människans hjärna fungerar kan spåras ända bak till antiken. Redan då hade man ett intresse av att försöka förstå sig på hur hjärnan och psykisk ohälsa fungerar. Ämnet behandlades i ett naturvetenskapligt perspektiv utav en man som kallades för Demokritos (Atomens fader).
Det fanns även kontraster till detta tänkande och de framfördes utav Sokrates och Platon. De hade tankar om att själen och andevärlden var en person. Detta tankesätt återfinns också i kristendomen idag. Psykologin tog influencer från de vetenskapliga områdena filosofi och fysiologi. Detta ledde senare till att psykologin skulle agera en egen vetenskaplig disciplin och den skulle alltså inte längre vara en del av filosofin.
På 1700-talet fick en forskare vid namn Immanuel Kant framgång genom att se psykologin som en vetenskap men ur en antropologisk synvinkel. Under 1800-talet fick psykologin verkligen fart och tongivaren för denna utveckling var den tyske viljeforskaren Nietzsche. Under denna tid utvecklades en rad olika teorier. Några av dessa teorier är assocationspsykologi, humanistisk psykologi, experimentell psykologi och fenomenologi. Hundra år senare, på 1900-talet kom Sigmund Freud att dominera inom psykologin.
Freud skapade nämligen psykoanalysen. Denna analysen förutsätter att människans psyke har en medveten del och en omedveten del. Han pratade också väldigt mycket om detet, jaget och överjaget. Detet handlar om att uppfylla ett behov som du har. Om du är hungrig eller trött eller törstig. Jaget söker oftast efter saker och annat som kan tillfredställa det behov som detet har skapat. Under sökandet efter det som tillfredställer så kommer jaget att stöta på hinder och då behövs det nått som kontrollerar dessa aspekter. Det är där som överjaget kommer in.
Idag lever vi svenskar allt mer hektiska liv. Det är ofta stress under hela dagarna och det är inte bra, varken för knoppen eller för kroppen. Stress leder många gånger till att man tillslut går in i väggen och inte kan fortsätta jobba. Stress kan också leda till fysiska besvär så som huvudvärk och magsår. Du kan även utveckla panikångestattacker. Det är däremot långt ifrån alla som går in i väggen. Alla har inte samma stresstålighet vilket gör att många tål stress under längre tid.
Den psykiska ohälsan handlar om mer än bara stress. Att vi mår psykiskt dåligt beror på att vi känner stor press för att misslyckas och att inte vara alla till lags. Det kan också handla om att vi känner oss ensamma. Att jobba handlar om att tjäna pengar så att vi kan bo där vi vill och göra vad vi vill. Kan vi inte jobba, tjänar vi inte lika mycket pengar och då kan det som varit självklart innan helt plötsligt rasa samman. Psykisk ohälsa kan även ske efter ett dödsfall i familjen. Men det finns hjälp att få utav landets många utbildade psykologer.